Två par skor

Jag kommer inte hem med särskilt mycket mer än jag åkte ut med, men igår shoppade jag två par skor och fyra par sockar. Skorna är den nya generationens löparskor. Mindra tjocka sulor, mindre tunga, mindre klumpiga och det ena paret är faktiskt mer som innetofflor! Nu är ju inte jag riktigt i form för löpträning som bekant, men man kan ju ha dem att promenera i och så lever jag på hoppet att en dag kunna återuppta löpträningen. I 25 år sprang jag regelbundet i ”rain or shine” och älskade det, nu har jag inte kunnat göra det på 12 år och det saknas väldigt. Få saker är så euforiska som att ställa sig i duschen efter ett svettigt löppass.

Sockarna jag tar med hem är ett kapitel för sig. Jag köpte dem i USA första gången för väldigt många år sedan och det finns inga bättre sockar för idrottsutövning eller mys. De är som att gå på moln och de är nästan outslitbara så med fyra par klarar jag mig i tio år 😉 Sockarna är utvecklade av amerikanska fotspecialister och är inte ren bomull för att man ska slippa skavsår. Sätter du ett par vanliga tubsockar på fötterna när du motionerar blir de våta och det ger till slut skavsår.

Hemma är sockarna väldigt svåra att få tag på och dyra som attan är de – om du lyckas hitta dem – jag har lyckats EN gång! Här fick jag 50 % på andra paret. 14 USD för det ”dyra paret” och hälften på det på det andra – det kostar de INTE i Sverige. Thorlos heter märket och jag kan absolut rekommendera dem – klicka på företagsnamnet, jag köpte dem som är på bilden längst till höger. Det går inte att ha några andra sockar när man motionerar. Faktiskt. En gång Thorlos, alltid Thorlos. Lena, du har väl testat dem? Gå och köp ett par annars!

Lite kul att veta

Fenway Park, ”home of the Red Sox” som man säger här, fyllde 100 år den 20 april och är den äldsta professionella baseballarenan i USA. Fenway Park invigdes för övrigt av John F Kennedys farfar som var borgmästare i Boston.

Copley Square hette från början Art Square och det var ju också här – om ni läst vad jag skriver! – som Museum of Fine Arts ursprungligen låg. Torget fick namnet Copley 1883 för att hedra konstnären John Singleton Copley som bodde i Boston fram till amerikanska revolutionen.

Boston Common är den äldsta parken för allmänheten i USA, public park kallar de det och det översätter jag med ”park för allmänheten”. 1634 anlades den. Britterna kom till Boston 1632.

Boston växte och man behövde mer mark att bygga på. 1858 började man fylla ut Charles River i området där jag bor, Back Bay. Charles River är, står det i häftet jag läser, den renaste stadsfloden (urban river) i USA. Det är, som jag också skrev häromdagen, väldigt mycket störst, först och äldst här 😉

Mer om parkerna. The Public Garden tillkom 1837 och är den äldsta ”public botanical garden” i USA. Fast när det gäller det här med ”botanisk trädgård” så har jag hört/läst att för att det ska få kallas just botanisk trädgård så måste det finnas skyltar på vad det är som växer och det gör det inte.

Faneuil Hall & Quincy Market, där jag var igår och trängdes är en av Bostons största turistattraktioner. Guiden på Duck Tour igår sa att området besöks av 14 miljoner människor om året.

USS Constitution är ett fartyg som ligger på andra sidan vattnet – i Cambridge (hemvist även för Harvard University). USS Constitution är USAs äldsta och fortfarande flytande krigsfartyg. 1812 är året då fartyget krigade som mest och då mot britterna.

I Cambridge ligger också EFs huvudkontor, den svenskägda språkskolan. Utanför entrén står en bit (rätt stor!) av Berlinmuren innanför plexiglas. Guiden på Duck Tour meddelade att Bertil Hult, EFs ägare, fick muren i 50-årspresent.

Entréerna dekoreras överallt

De här två bilderna kommer från Marlborough Street, parallellgata till min Commonwealth Avenue. Det ska vara en av de finaste, i betydelsen dyraste, gatorna att bo på här i Boston.

Jag har åkt svanbåt idag också

The Swan Boats är lite av en institution i Boston. De har funnits sedan  1877 och drivs fortfarande av samma familj som när företaget startade. Turen tar ungefär en kvart och båtarna ser ungefär likadana ut som de gjorde 1877. De drivs med hjälp av en ”skeppare” som trampar båten ungefär som en cykel. Flottan består av sex båtar.